Never Never Land #3, Olja på duk
/ Oil on canvas, 110 _ 140 cm, Martin Ålund 2009
MARTIN ÅLUND
KONSTAKADEMIEN
11 april - 17 maj 2009
I anslutning till utställningen utkommer
en katalog med texter av Roland Persson, Nicholas Smith och Kjell Strandqvist.
îDessa hans senaste målningar är mindre intresserade av samtidstolkningar
av konst och måleri utan mer intresserade av psykoanalys och naturfenomen gestaltande
känslomässiga tillstånd. Det finns en stark rörelse framåt
i hans måleri och något befriande föränderligt. Jag tänker
på texter om fotografi, om att bevittna något, om att stå inför
något jag inte riktigt vet vad jag ser. Jag letar inombords och i det letandet
är jag medskapande och kreativ. Obestämdheten ger många möjligheter
till tolkning. Bildens punktum, varifrån allt utgår ó den punkt som behövs
för att alla andra delar skall bli logiska och få bilden att fungera,
har ett slags dolt fokus.î
Roland Persson, konstnär
ìÅlunds nya målningar är en chock för sinnena: barocka, utsmyckade
postromantiska, överhängda med grälla färger, tycks de peka ut
en egendomlig plats som man både känner igen och samtidigt aldrig har
sett tidigare. Om man för ett ögonblick betraktar dem som naturmåleri
ó vilket vore missvisande ó skulle man kunna säga att Ålund har frilagt
naturens egen dystopiska dimension (...) Men om det är en slags »dystopisk
natur«, en djungel som tycks växa in i och över sig själv, så
är det en där det pastorala, arkadiska landskapet redan från början
är oskiljaktigt sammanflätat med det metropola i en förgiftad skönhet.
Never Never Land blir så namnet på den »ort« som varken är
natur eller kultur, varken landskap eller storstad, utan en annan plats, tidigare
än dessa.î
Nicholas Smith, filosof
îHan återkommer ofta till ordet improvisation, säger sig vilja se målningarna
som sviter att de hänger ihop som sprungna ur samma flöde. Jag har alltid
uppfattat honom som spontan, intuitiv och generös, en ovanligt musikalisk (pianist)
konstnär väl bekant med idén om improvisationer. Att man utifrån
en punkt eller sekvens gör en
kringgående rörelse, fylld av emotionella infall och formella impulser
för att återkomma till utgångspunkten och åter ta upp tråden.
Lite grann som när man som barn jumpade på flytande isflak och inte visste
vilka som höll för ens tyngd. Där fanns en betydande risk men klarade
man det och gick i mål torrskodd var belöningen egendomligt behaglig.î
Kjell Strandqvist, konstnär
Never Never Land #3, Olja på duk / Oil on canvas, 110 _ 140 cm, Martin Ålund
2009
PARALLELLT VISAS MARTIN ÅLUND NEVER NEVER LAND PÅ ALP/PETER BERGMAN,
TORSGATAN 41, STOCKHOLM 3/4ó2/5 2009